Ytterligare en spännande studie som underbygger bilden av medvetandet som en framväxande egenskap hos de neurala kommunicerande nätverken i hjärnan: en slags superpositions princip – inte en “plats” i hjärnan!
Ytterligare en spännande studie som underbygger bilden av medvetandet som en framväxande egenskap hos de neurala kommunicerande nätverken i hjärnan: en slags superpositions princip – inte en “plats” i hjärnan!
Forskare har konstaterat att tidigare kulturer inte hade en beteckning för färgen blå. Vissa kulturer har fler beteckningar på gröna nyanser, nyanser som vi har svårt att ens se. Det väcker åter frågan: ser vi det som finns eller bara det som vi har ord för? Läs mer här.
Riksrevisionsverkets kritik av rehabiliteringsgarantin bemöts av svenska psykoterapeuter, som uppmanar att svensk sjukvård måste anpassas till internationell standard.
Fin redovisning av anknytningsundvikande och anknytningsångest.
Forskare ger bästa tipsen mot vinterdepression: promenader och extra d-vitamin!
Seminarium om kreativitet och innovation på Sigtunastiftelsen, måndagen den 23 mars, kl. 10.00-16.00
Kan vi medvetet skapa förutsättningar för innovation eller händer de bara? Köpenhamnsskolan kring kvantfysikern Niels Bohr brukar anföras som ett gott exempel på en vetenskapligt innovativ miljö, som man idag hoppas kunna återskapa i kreativa miljöer på våra universitet. Går det, eller uppstår innovationer slumpmässigt och oförutsägbart, kanske oberoende av yttre omständigheter? Einstein kan ses som ett exempel på när innovativa idéer uppstår trots att de yttre omständigheterna inte är idealiska. I vår närtid och närmiljö är Stockholm Resilience Center ett exempel på hur en innovativ idé formaliserats till ett internationellt välrenommerat centrum. Hur gick det till? Ett annat exempel på innovation inom kultur och humaniora är Nobelpristagaren Nathan Söderblom, som bl a var med och skapade Kyrkornas Världsråd och Sigtunastiftelsen, som unika mötesplatser för gränsöverskridande dialog. Vilka var förutsättningarna för att det skulle lyckas? Vilken betydelse har de yttre omständigheterna för innovation och vilken roll spelar människans inneboende kreativa förmåga för att en innovativ idé ska få bestående plats i historien? Vid detta symposium vill vi undersöka yttre och inre omständigheter som kan leda till innovation, med exempel inom vetenskap, samhälle och religion. Medverkande är vetenskapsteoretikern och psykoterapeuten Suzanne Gieser, biskopen och teologie doktorn Jonas Jonson, samt innovationsforskaren och doktorn i naturresurshushållning Per Olsson.
Morenoinstitutet arrangerar ett seminarium “Symboler och psykodrama” i Stockholm, Tekniska nämndhuset den 28 – 29 mars, där Suzanne Gieser medverkar. Se här för mer info.
Mer information på Svenska Imagoföreningens hemsida!
I detta filmklipp ser vi de viktigaste pionjärerna som förändrade vår syn på den materiella verkligheten i början av 1900-talet. Något mindre känt är väl att en av dem, Wolfgang Pauli, också reflekterade över hur vår mentala verklighet hänger ihop med den yttre, till synes mer fasta, materiella verkligheten. Det gjorde han dock några år efter att denna film spelades in, året 1932 då han började gå i analys hos C.G. Jung. Tjugo år senare resulterade det i en ny hypotes om sambandet mellan psykisk och fysisk realitet i en dubbelaspekt teori på monistisk grund, där psyke och materia är fenomen som uppstår som en emergens ur en holistisk matris (Unus Mundus) där dessa inte är separerade.
Interpersonell psykoterapi (IPT) har visat sig verksamt vid egentlig depression, Nu har det kommit en anpassad IPT behandling som är verksam hos patienter som både lider av depression och samtidig panikångest.
Ångestsymtom och undvikandebeteende påverkar det interpersonella samspelet och hindrar patienten från att ta viktiga steg för att komma till rätta med sina interpersonella svårigheter. Det är därför glädjande att denna behandling visat så gott resulat.